Så var mitt första Midnattslopp avklarat, ett stadslopp på 10 km. När jag anmälde mig hade jag förhoppningar om ett sub 50 tempo, alltså under 50 minuter.  Med Midnattsloppet i sikte, hade jag spetsat till min träning i veckan och kört intervaller. Både korta och långa intervaller. Loppet gick bra och jag bara köttade på allt vad jag orkade under hela loppet. Fick en smärre chock efter 3 km då första backen kom. Shit vilken jävla backe!!!!

Nåväl, jag växlade steglängden och lyckades att håll uppe tempot ganska väl i backen. Sedan slutade aldrig backarna att komma, backe upp och backe ner. Hade koll på min genomsnittstid och den låg på gränsen hela tiden till att inte fixa sub 50. Förutom tiden som låg på gränsen, låg även jag på gränsen för att orka. Jag låg 68 % av tiden i Garmins pulszon 4, och 25 % i zon 5 och resterande i zon 3.

Väl i mål fick jag en officiell sluttid på 50.00, så jag missade sub 50 med 1 sekund. Dock blev den ett nytt personlig världsrekord, min tidigare officiella tid var 53 minuter något. I mitt tidigare liv som vältränad 20-åring med en matchvikt på 63 kg har jag sprungit milen på 38 minuter, i det militära. Då ikläd militärkängor, vapen, stridssele och stålhjälm. Ta dessa siffror med en nypa salt, då banan inte var uppmätt. Dessa tider var för ca 30 kg sedan.

Enligt denna vetenskapliga tråd på jogg.se, så behandlas viktens påverkan på löptiden. I tråden är det någon som skriver att varje kg lättare motsvarar 2-3 sekunder/km. Säg att jag gå ner till mitt vältränade jag på 63 kg. Detta skulle innebära att jag spara 1 min/km (om man räknar på 2 sekunder/kg), så jag skulle alltså spara in 10 minuter att gå ner 30 kg och då skulle jag få en tid på 40.00. Så jag är inte i så dålig form, fast rund är också en form.

Så på måndag börjar jag banta, skall bara käka upp mina kakor först !

 

 

 

Annonser