Förra veckans höjdpunkt var att få cykla på The Shiv för första gången på riktigt utomhus. Det var det första passet på över 20 år som jag cyklade med en TT-cykel. Satan vad svårt det var att inte vingla och vad skönt det var att ligga där i ställningen.  Det kändes helt annorlunda än att ligga ner i bocken på en vanlig racehoj. I den position kan man ligga en längre tid utan större problem. Det är ju 18 mil som skall plöjas innan marathonet skall springas.

Hur känns det efter 3 veckor med en coach som lägger upp träningsschemat? Det känns hur bra som helst, det är motiverande att sticka ut och träna, dels för man har ett mål och dels för att det är roligt att få gröna rutor i träningsschemat. Låt mig få revidera detta när höstrusket kommer.

Det som kommer med på köpet är att vikten har börjat att rasa. Jag har gått ner 3 kg på lika många veckor och det enda jag har gjort är att börja träna regelbundet och minskat på mysgodiset.

Tills nästa gång, smurfa lugnt.